Få koll på ränteavdraget med vår enkla guide!
Dags att deklarera: Så gör du ränteavdrag och minskar räntekostnaden med upp till 30 procent
Under våren är det dags att göra deklarationen för förra året. Genom att göra ränteavdrag kan du minska skatten på dina lån och få tillbaka mer pengar på skatteåterbäringen. Men vad är ränteavdrag och hur funkar det? Här förklarar vi vad du behöver ha koll på!
Vad är egentligen ränteavdrag?
Ränteavdraget fungerar som en rabatt på dina lån och ger vanligtvis tillbaka 30 % av räntekostnaden. När du som privatperson betalar ränta på dina lån och betalar skatt i Sverige kan du göra ränteavdrag. Det betyder att du får tillbaka en del av pengarna för den ränta som du betalat in under föregående år. Du får då tillbaka pengarna för avdraget via skatteåterbäringen.
När behöver jag deklarera för ränteavdrag?
Uppgifter om din ränta skickas ofta automatiskt till Skatteverket och du får då en kontrolluppgift skickad till dig, men ibland behöver du fylla i själv. Om du har lån genom en bank eller ett kreditinstitut skickas informationen automatiskt till din deklaration, men det kan ändå vara bra att se så det stämmer. Om du lånar från exempelvis en privatperson behöver du fylla i avdraget själv.
Vilka lån kan jag göra avdrag för?
Du kan göra avdrag för de flesta privatlån med undantag för studielån. Följande typer av lån kan du göra ränteavdrag för:
- Bolån
- Billån
- Privatlån
- Snabblån
- Kreditkortsskulder
- Konsumentkrediter
Ränteavdraget ger dig lägre ränta
När du tar ett lån ska du även räkna med ränteavdraget – du får ju billigare ränta när du gör ränteavdrag. När du jämför lån hos oss hjälper våra samarbetspartners dig med en rättvisande lånekalkyl.
Minskat ränteavdrag – vad händer då?
Inom politiken har man sedan en tid diskuterat om att sänka ränteavdraget från dagens 30 %. Om ränteavdraget sänks blir din ränta och dina lån dyrare. Det kan därför vara bra att ha en liten buffert. Den kan då fungera lite som en ekonomisk krockkudde ifall dina lånekostnader skulle öka, oavsett om de sker på grund av politiska beslut eller ökade räntor.